Sockerkaka

Nio timmar kvar, sedan är jag 25 år. Jag har förberett mig för ångesten genom att säga att jag är 25 sedan i augusti, så nu känns det inte så illa längre. Snart är det jul också, det känns som att det är jul hela jävla tiden. Fram till nyår går det väl an, men sedan kommer januari, februari och mars. Och det är inga nådiga månader. Tråk tråk tråk. Just nu är det ett karaktäristiskt grått, kallt, regnigt och blåsigt novemberväder, och snart blir det mörkt. Jag längtar till sommaren.

I går kväll var det spelning på Palladium. Första spelningen på den här terminen, och vår nya lärare Magnus var så nervös (han var den enda som var nervös) att han blev alldeles svettig i pannan. Den blänkte vackert i ljuset på scenen, som en guldfärgad julgranskula. Efteråt satt jag, Hanna och Max i vår loge under scenen och snackade om en massa skumma sjukdomar, typ såna som föds med huden ut-och-in eller med några extra armar. Sedan kom vår fd. lärare Lars ner till logen för att hälsa på oss, och alla blev jätteglada eftersom alla har saknat honom. Det kändes uppiggande i höstmörkret.

Backstage på Palladium
Från vänster: Hannas sexiga rumpa, Magnus, Mikael, Kent och Ola.