Människohandel

Slobodan Milosevic bor i min garderob. Jag brukar mata honom med brödsmulor ibland, och då blir han glad. Men han klagar ändå över att han känner sig lite ensam där inne. Han längtar tillbaka till Serbien, men eftersom jag alltid låser garderoben efter mig lär han nog aldrig komma dit igen. Han är i min ägo nu....

BDSM

Åh, mitt hjärta slår så fort
varje gång du drar ett kort
för om det blir en spader kung
får jag en kökskniv i min pung.

Är jag ond?

Jisses. Jag hittade just en del av en låttext som jag tydligen har skrivit.

I know that you wanna kill me, so go ahead
put a bullet in my brain and make the evil stain
the floor and your shirt and your face....

I fredags var det klassåterträff, men det tar jag nån annan gång. Pallar inte skriva just nu.

"Aj, jag sparkade mig på testiklarna!"
Coffe

"Den här låten hade varit bra om den var bättre."
Jag själv

Ännu ett av mina arga, "rasistiska" inlägg

Ännu en tomte "bräker"....

http://www.aftonbladet.se/debatt/kronikorer/lisamagnusson/article5924072.ab

"Den här seden finns i vissa muslimska fundamentala länder, men nu är vi i Sverige", motiverar de sig. Jaha. Och i Sverige kan man inte vara muslim, här är vi alla blonda och blåögda?

Om vi skulle vända på steken.

"De här idéerna finns ju i vissa främlingsfientliga kretsar, men nu är Sverige ett öppet och demokratiskt land", motiverar de sig. Jaha. Och i Sverige kan man inte vilja förbjuda religiösa plagg som symboliserar förtryck, utan att vara rasist?

Jag orkade knappt läsa igenom inlägget eftersom redan de första raderna skriker trångsynthet så det hörs till Kina, men jag gjorde det ändå. Och ja, jag håller med om att det skulle vara samma sak som att "tvinga kvinnor att visa ansiktet", men det är ju för helvete inte det det handlar om. Det handlar om att slöjorna är religiösa plagg som symboliserar förtryck. Och nej, det är inte samma sak som solglasögon, för ett par solglasögon är inget religiöst eller förtryckande föremål. Här måste man prioritera; vad är viktigast av religionsfrihet och att man visar att kvinnoförtryck inte är okej? I längden?

Det är lika bra att jag går ut med det offentligt - det lutar åt Sverigedemokraterna för min del i nästa val. Inte för att jag på något sätt är Sverigedemokrat, skulle jag säga det vore jag ju rasist, utan för att jag helt enkelt blir jävligt förbannad på människor som Lisa Magnusson, som fullständigt saknar förmåga att hålla isär begreppen. Tyvärr finns det väldigt många av dem, och deras tjat om rasism och människofientlighet saknar både logik och relevans i mycket viktiga sakfrågor som denna. Fred, frihet och jämställdhet är begrepp som inte går ihop med religion och vissa kulturer, och vill man ha mer av det ena måste man dra ner på det andra. Så enkelt är det.

Jag vet att jag har skrivit om det här temat många gånger förr, men det retar mig nåt helt otroligt att vissa människor verkligen inte kan se saker för vad de är, på ett logiskt och rationellt sätt, utan börjar skrika om rasism och främlingsfientlighet innan de ens hinner blinka. De är som robotar som är programmerade att göra det. Och såna människor sitter i riksdagen.... nä, fy fan. Det som skrämmer mig är - om man inte kan skilja på en kanin och en giraff, hur ska man då skilja på skatt och bidrag? Det går inte. Därför tänker jag rösta på ett parti som är raka motsatsen till Mona Sahlin, det får vara nog med det här löjliga tjatet nu.

Smuggelbajs

Idag var det äntligen dags att köpa min hett efterlängtade soffa. Som vissa känner till hade jag ett helvete med att hitta en soffa med rätt mått och rätt utseende, men till slut hittade jag en på Ikea. Jag kunde dock inte köpa den direkt eftersom jag inte hade pengarna, det kunde jag inte göra förrän nu. Men förra veckan tog Ikea naturligtvis bort soffan från sortimentet, vilket gjorde mig minst sagt arg. Så jag hade alltså ett minst lika stort helvete med att hitta en ny med samma mått och samma utseende, och jag lyckades inte riktigt, men till slut bestämde jag mig i alla fall för en som kostade ungefär lika mycket (enligt hemsidan).

Så idag var jag alltså där, på Svenska Hem, men då visade det sig att om man ville ha soffan i skinn så kostade det naturligtvis 5000 spänn extra. Inget konstigt med det egentligen, men ändå sketet. Så det fick bli tyg, och då kostade det ändå en tusenlapp mer än beräknat. Vidare hade de såklart inte soffan på lager, så jag måste vänta 6-8 veckor innan jag får den. Känns lagom kul när man redan har väntat evigheter. Så nu är jag lite sur och irriterad, men det blir väl bra till slut antar jag.

Varför måste det vara så komplicerat med möbler? Inte nog med att de inte får kosta för mycket, de ska vara snygga, lagom stora och smälta in i omgivningen också. Det är kul när man lyckas, men att hitta dem är fan som att gå på vatten. Vidare trodde jag att jag var ledig i kväll, men det är jag inte heller. Jag ska till jobbet om 20 minuter. I morgon är det tänkt att jag ska ringa nån och kolla upp en replokal, men med mitt flyt skiter sig nog det också. Fan i satans helvete!

Bulle

Nu har jag äntligen hittat en ny trummis som ska hjälpa till att ta mitt band till ära och berömmelse. Jag vet inte hur många trummisar vi har provat vid det här laget, jag tappade räkningen för länge sen, men jag tror det är bortemot tio stycken. Det har blivit ett par basister också, och nu är det meningen att jag ska ta över basen till förmån för en ny gitarrist. Åtminstone preliminärt tills vi vet hur det funkar. Jag känner mig kluven till det, men vi får väl se hur det blir.

Igår var jag på truckutbildning, det skulle ta ungefär två timmar, men det tog en halvtimme eftersom alla kunde köra truck redan. Men vi fick ändå betalt för tre timmar, så man klagar inte. På kvällen blev det pizza hos brorsan med Coffis efter den vanliga ensemblelektionen, och en stund senare dök den gode Isivaa upp. Han berättade att han gillar min låt "The Smell of Lilac" så mycket att han vill spela in den snarast, jag blev mycket glad när jag hörde det. Vi satt där och flummade en stund, sen drog vi till Donkan för att Isi också ville ha krubb, och efter det drog vi hem till Coffe för ytterligare en stunds konverserande. Eller ja, det var tänkt att bli en stund, men det blev ett par timmar för mycket ändå, som det alltid blir när jag är med.

Nästa vecka är det genrep för en Lennart Hellsing-konsert som ska äga rum på Palladium den 18 oktober. Mig veterligen är det första gången Kulturskolan arrangerar en Hellsing-konsert, och det är sannerligen ingen dum idé. Det känns som att det har varit en hel del gammal skåpmat de senaste åren, men det här är är nytt. Och en Hellsing-konsert är ju på något sätt självklar. Nästa vecka är det även, med ett stort ÄNTLIGEN, dags att få in en soffa i den här jävla lägenheten. Och nu kom jag på en sak till, nästa vecka är det klassåterträff. Det verkar hända mycket nästa vecka. Nästa månad fyller jag 26, och sen är det jul. Fan vad tiden går.

Jag funderar på att köpa en sorts silikonkräm som tar bort ärr, den ska nämligen vara särskilt effektiv mot akneärr. Kostar en slant, men å andra sidan är det en engångssumma. Och den har fått finfin kritik av användare. Jag har räknat ut att sedan jag började få finnar har jag haft över 10.000 stycken. Inte loligt. Nu funderar jag på att dra hem till gammelpappa en stund, han är ensam hemma och har varit det i två veckor nu. Så jag tror han har ganska tråkigt. Ciao!

Muppen Gonzo

Jag ska be att få ställa upp med en visa om en mupp
som var skrynklig och utskiten, jätteklen och väldigt liten
Miss Piggy klagade och gnällde för att han henne ej tillfredsställde
hon skrev på en petition - ge min mupp en erektion.

För det händer ingenting med hans lilla dingeling
jag vill ha mig några skjut innan veken brunnit ut
Skaffa fram lite Viagra, annars kommer jag att magra
jag är trött på orgasm-fejk, så nu blir det hungerstrejk.

Lille muppen fick nog och for, dit där inga grisar bor
alla grät när han försvann, utom Piggys nye man
Han var så nyfiken så, på att miss Piggy få sätta på
men han drog en nitlott - han blev utsatt för en komplott.

När alla andra muppar såg att han med miss Piggy låg
då vrålade de och tjoa' - han ser ut som en gammal toa
Med diafragma uppå hakan, vi vill också ha del av kakan
så de stal honom helt fräckt och arrangerade gruppvåldtäkt.

Jag är trött, okej? Jag orkar inte flumma mer nu, ni får hitta på en fortsättning själva. Tänk bara på att Agda är Gonzo i min variant, som nog är snäppet vassare än originalet. Jag ska ta en powernap innan jobbet, som troligtvis leder till att jag försover mig. Natt i hatten - sprit är vatten.

Banana Split

Lalla runt, snacka strunt
kom ihåg att äta sunt
så kanske även du kan bli
en dum blondin med dyslexi.

På fredag börjar Malmöfestivalen, jag utgår från att den blir lika trist som den brukar vara. Men man får väl gå ut och inspektera antar jag, de har ju trots allt ändrat festivalområdet (för typ femte året i rad). Jag har inte riktigt koll på vilka som spelar, men jag tror inte det var något man överdrivet gärna vill se.

Nu ska jag ner och hämta tvätten, för att sedan ta en dusch och handla lite. Ciao.

Snabba pengar

Stackars lilla du
som blev stångad av en gnu
i din lilla tjocka mage
uti Olssons hästahage.

Michael Jacksons näsa är borta, antagligen är den stulen. Förmodligen för att säljas på svarta marknaden eller på Blocket. Kanske är den redan såld, skickad med posten till nån österrikisk kannibal med smak för silikon. Stackars Michael Jackson. Och skål för kungen!

Varför? Därför.

Jag har varit ganska inbunden de senaste två åren, av flera anledningar. Dels har jag inte haft så mycket pengar, och det sliter på humöret. Dels har jag börjat inse att jag inte är som andra. Det har jag aldrig varit, men det är inte förrän de senaste åren jag har börjat fatta och acceptera det. Jag har dagar när jag kan gå omkring och tycka att varenda jävel jag träffar är en idiot, inklusive mina föräldrar. De enda undantagen är mina närmsta vänner som känner mig lika bra som jag känner mig själv, och de är lätträknade. Varför det är så vet jag inte, men det känns som att alla andra lever i sin egen ytliga lilla värld, fylld av dåliga tv-program, självupptagenhet, nonchalans och taskig attityd. För att inte tala om bristen på både känslor och intelligens som lyser igenom väldigt tydligt.

Intelligens enligt mig är inte att vara bra på matte eller andra teoretiska ting. Det är stor skillnad på intelligens och talang. Intelligens är att förstå saker och agera därefter. Det inkluderar praktiska, teoretiska, empatiska och abstrakta saker. Jag påstår inte att jag är smartare än andra, men jag försöker åtminstone använda den intelligensen jag har. Jag förstår "galningar" som går in på sin fd. skola och skjuter ner alla de ser. Det är inte många som förstår dem. Kanske är det just därför det går som det går. De här "galningarna" har blivit nonchalerade och utstötta genom hela sin uppväxt och vuxna liv pga. osäkerhet, dålig självkänsla och dåligt självförtroende hos omgivningen. Vem som helst kan bli förbannad och hämndlysten av det, om man inte är stark nog att inse att folk bara är tröga idioter och att det egentligen är synd om dem, då de är alldeles för dumma för att fatta det själva.

Nu är det ju inte så att jag är annorlunda bara för att jag går omkring och hatar folk ibland. Mer konkreta saker är till exempel att jag är en drömmare. Alla drömmer väl mer eller mindre, men jag slår nog de flesta med hästlängder. Jag tänker annorlunda i många situationer. Jag lever för dagen, av den enkla anledningen att jag är värdelös på att planera. Jag har en enorm självdistans i en värld full av egoism. Jag trivs med att vara vaken på natten och sova på dagen. Jag avskyr att dansa och jag kan vara livrädd för tjejer, även om jag inte visar det. Om alternativet är att gå till en klubb så ligger jag hellre på sängen och grubblar över kvantfysik (ja, jag tycker kvantfysik är fascinerande eftersom det gränsar till det ogreppbara).

Man kan nog sammanfatta det som att jag har svårt att känna gemenskap med folk i allmänhet. För att förstå mig själv bättre har jag börjat skriva en självbiografi. Jag tänkte skriva en del nu när jag är 25, en del när jag är 50 och en del när jag är 75, om jag blir så gammal. Fast helst vill jag nog egentligen att andra ska läsa den, för jag vill bli förstådd. Jag vill att folk ska förstå varför jag är som jag är. Kanske låter allt det här narcissistiskt, men det skiter jag faktiskt i. Jag orkar inte bry mig. Huvudsaken är att man dör förr eller senare, för att leva för alltid skulle nog bli trist. Eller vad tror ni?